LiberLeo

Jag var i kyrkan i Gränna för några dagar sedan för att min syster sjunger i kör. Där upptäckte jag till min stora fasa att den nya (kvinnliga!) prästen bad den nya versionen av Fader vår, eller bör jag säga Vår fader? Hur som helst är detta en styggelse, precis som den nya bibelöversättningen. De har plockat bort alla konjunktiver och allt möjligt dumt så att det låter förfärligt.

För övrigt går livet sin stadiga väg framåt, jag har lite smått panik över projektarbetet, har skrivit knappt hälften och det skall lämnas in om en vecka och en dag, så jag måste jobba en massa idag. Jag är hemma och är sjuk idag, men jag tror jag ska gå till skolan imorgon.

Min ansökan till Atenstipendiet är nu inskickad med några väldigt vänliga ord av min latinlärare! Det vore roligt om jag finge åka dit. Appropå resor ser det ut som om mina planer på att åka till Alicante på påsklovet grusar sig; priserna har stigit. Synd, men då sparar man ju pengarna till i sommar istället. Förhoppningsvis får man något jobb också. Nu ska jag strax söka in på kurser till hösten!

Valete.

Igår hade jag en insändare i Jönköping NU, både i papperstidningen och på webben.
I papperstidningen har de dock censurerat den, det som är i fetstilt här under finns inte med i den.

"Häromdagen såg jag på programmet Debatt på ettan, det handlade om huruvida antisemitismen breder ut sig i den svenska vänsterrörelsen. Det visade sig bli en oerhört inflammerad och konstig diskussion, där förvrängda känsloargument helt tog över debatten. Det här tror jag i stor utsträckning speglar den svenska debatten idag; istället för att diskutera sakfrågan förvandlas debatten till absurda pseudodiskussioner om enskilda debattörer och deras hederlighet. Dessa saker är egentligen fullkomligt irrelevanta och tar fokus från den egentliga frågan. Den egentliga frågan handlar om Israels angrepp på Gaza och Hamas angrepp på Israel. Den handlar om israeliska check points och om Hamas raketer. Om världssamfundets uppenbara ovilja att göra något åt saken. Dessa är saker som måste diskuteras, som är absolut nödvändiga att diskutera. Övergreppen från båda sidor som dagligen sker i regionen måste få ett slut, och för att detta skall ske behövs påtryckningar från såväl världssamfund som EU och USA.

Dessa pseudodiskussioner saboterar inte bara möjligheterna till en fredlig lösning på Israel-Palestinakonflikten; de är också tydliga indikatorer på vilket politiskt klimat som råder i Sverige idag. Att saker och ting kan diskuteras på ett sansat och korrekt sätt är vitalt för varje samhälle som kallar sig demokratiskt. Våldsamma upplopp och slagord som på senare år eskalerat från främst vänsterkanten är tecken på en yttrandefrihet och ett tillåtande samhällsklimat stadda i dekadens. Kommunstyrelsen i Malmös ingrepp på en tennismatch är det senaste i dessa rader av allvarliga angrepp på den svenska demokratin och yttrandefriheten. Att en politisk och offentlig instans gör sådana ingrepp gör det hela på sätt och vis allvarligare och mer skrämmande än Osynliga Partiets angrepp på Centerpartiet under valet 2006.

Vi måste få ett slut på inskränkta debatter och onödiga pseudodiskussioner i det svenska samhället. Vi måste ha ett samhälle där åsikter kan stötas och blötas i ett tillåtande och förnuftigt debattklimat. Vi måste diskutera sakfrågan och inte irrelevanta bisaker. För Israels och Palestinas skull. För den svenska demokratin och yttrandefrihetens skull."

Jag vet inte om folk vet det, men jag har sedan ett år tillbaka tillsammans med Per Brahegymnasiets gymnasiechef hjälpt till att försvara skolan mot föräldrarföreningens ordförande som i skrivelser till gymnasienämden och insändare till tidningen menar att "missförhållanden råder på Per Brahegymnasiet." Nu har han, som jag måste anta att det är, anmält skolan till Statens Skolinspektion, enligt Jönköping NU.

Efter att hans insändare publicerats och skapat rubriker i JP skrev jag, på elevrådsstyrelsens uppdrag, en insändare till JP som besvarade hans kritik av skolan och av JP fick den kanske smått överdrivna titeln "PB en av rikets bästa skolor". Efter det blev jag ombedd att vara med på ett möte med föräldraföreningen styrelse där jag blev mer eller mindre korsförhörd av nämnde ordförande som försökte få det till att jag skrivit insändaren på order från Gun-Ann, vilket det ju självklart inte var. Senare var jag tillsammans med skolans ledning och lärarkår med och undertecknade en insändare där vi visade på vilka punkter kritiken är felaktig. Jag har också satt mig in i de skrivelser o.dyl. som den här personen har skickat till gymnasienämden.

Nu tar han då återigen upp samma saker igen, denna gång i sin anmälan till till Statens Skolinspektion. Låt mig då bemöta den kritik och de argument som förts fram.

Personen menar att "missförhållanden råder på skolan". Mycket mer än så har detta inte preciserats, men personen har i bl.a. sina skrivelser menat att det inte råder ett tillåtande klimat på skolan etc. Samtliga undersökningar som gjorts, bl.a. SKOP-undersökningen som görs varje år visar att PB ligger högst upp bland länets skolor i rankningarna och även högt upp i hela landet om man jämför med skolor av samma storlek. Skolverkets inspektion av skolan resulterade i ett uttalande om att man nästan ingen annanstans i hela landet hade sett en skola där den ömsesidiga respekt mellan både elever och lärare som råder på PB råder. Resultatsmässigt ligger också skolan långt över snittet, rent betygsmässigt alltså. Kritik har också riktats mot lärarna på skolan. PB har den största andelen behöriga lärare av alla skolor i länet och skolverkets och mina egna erfarenheter är att elevinflytande fungerar bra.

Vidare menar personen att skolans ledning är ovillig att tala om problemen och inte gör något åt påstådda missförhållanden. Detta vet jag personligen inte är sant, eftersom jag tillsammans med skolans ledning för dialog med både föräldraförening och mellan elevråd och skolans ledning. Gun-Ann har bl.a. medverkat på ett av elevrådets stormöten där hon frågades ut av eleverna. Under året har också ett intensivt utvärderings- och förbättringsarbete som har gett tydliga och positiva resultat pågått. Om allt detta finns att läsa i Per Brahegymnasiets kvalitetsredovisning.

Sedan tycker jag att hela konceptet med en föräldraförening som ska lägga sig i allting på en gymnasieskola där eleverna nästan är myndiga är ganska befängt. Personer i 16-18-årsåldern är mogna nog att föra sin egen talan och det behövs därför ingen föräldraförening att dadda med. Men föreningsfrihet råder och om dessa föräldrar vill ha en förening så för de väl det. Men att på något sätt försöka påstå att skolans gymnasiechef skulle vara bunden av föreningens stadgar är ju inget annat än befängt.

Det må vara brukligt att ursäkta sig när man inte skrivit på ett tag, men det gör inte jag. Det har helt enkelt inte fallit sig så att jag skrivit på länge.

Vad pågår sålunda i mitt liv? Efter Paris är jag nu tillbaka i den grå vardagen. Den grå vardagen har dock stundom sina silverne ögonblick, vilka skänker mening åt resten. Jag försöker sköta skolan och allt den kräver. Projektarbetet är inte roligt, jag satsar inte på MVG, jag orkar inte. Jag måste jämt och ständigt arbeta med det, men jag är säker på att det kommer att bli klart i tid. I övrigt i skolan är jag, precis som alla andra, i detta nu tämligen överhopad. Sex uppsatser och ett antal prov skall vara avklarade innan påsklovet, däribland projektarbetet. Men sedan tror jag att att kommer lugna ned sig och bli soft, som jag inte skulle ha uttryckt det.

Appropå påsklovet har jag en ny dröm; att resa till Påskön. Det får nog bli någon gång i framtiden när både liv och ekonomi stabiliserats. Jag vill ändå resa någonstans på påsklovet, så om någon skulle ha lust att åka någonstans med mig så är det bara att hojta till.

Jag har umgåtts en del med olika människor på lovet, jag har varit på enstaka fester o.s.v., vilket ju oftast är roligt. Särskilt glad är jag över att jag fått tillbringa så pass mycket tid ihop med min allra bästa vän. Gratias ago. Mamma har fyllt 50 (deus meus!) och vi har firat henne. Smörgåstårta. Gott.

Jag har skrivit en ansökan till ett stipendium för att åka till Aten. Det vore verkligen kul att få åka dit, jag har ju läst så mycket om Grekland och dess antika kultur, men faktiskt aldrig varit där. Annars ser det på språkfronten ljust ut, jag har börjat lära mig lettiska och swahili på egen hand, och det är såklart spännande. Troligen skall jag i höst åka till Kenya med familjen, och där talar de ju till stor del swahili! Hakuna matata är swahili.

Jag ska troligen i höst läsa Pedagogik vid högskolan i Jönköping, Antikens kultur och samhällsliv på distans vid Göteborgs Universitet samt Italienska på distans vid Umeå Universitet. För att ha något att göra. Planen att nästa vår åka till Paris för att läsa franska vid La Sorbonne kvarstår.

Spero omnia vobiscum bona esse.

- Är hon död!?
- Ja...
- Ah, det är livet...
- Nej, Pablo, det är döden...